Suddas 💔
För en månad sedan, den 9 februari tog Suddas familj det svåraste beslutet en hundägare måste göra. Att låta deras älskade, trogna å fina hund få somna in. De hade upptäckt en tumör som inte kunde opereras. Suddas skulle fylla 14 år. 💔
Vår fina Suddas, valparnas pappa är nu förenad med Tiffany, Amy, Enya och lilla Alice i hundhimlen 🐾.
Suddas fick en fin begravning här på Tiffanyasum. Alla var med och Elina spelade "You're my best friend " av Queen och " If we hold on together " av Diana Ross. Allt var så fint och vi var alla tagna av stunden, även alla barnen. De lade rosor på graven och vi tände ljus. Sov i frid fina Suddas ❤❤❤
Vandringstöserna
Som vi älskar att vandra i skogen! Det är det bästa Lissie å Jenna vet. Att stanna å fika är inte heller så tokigt 😊 men roligast är det att springa å lukta på allt.
Efter en dag i skogen, då är man trött 😍
Enya -sångfågeln
För precis en månad sedan fick vi det tragiska beskedet att Enya fått somna in.😭 Hon hade blivit hastigt sjuk och på djursjukhuset fick hon en blödning I buken som inte gick att åtgärda. Chocken är total när en älskad familjehund rycks från en så hastigt. Vi lider med hela familjen. ❤ Ännu en av Tiffanys valpar har lämnat oss alldeles för tidigt.
Lilla Enya, vår "sångfågel" som vi kallade dig som valp. Namnet var så passande för hon sjöng när hon satt i inhägnaden och ville ut å springa fritt. Som vuxen var du så fin, den allra vackraste av valparna, elegant och med en helt underbar röd päls.
Nu springer hon med Tiffany och Amy i hundhimlen. ❤ Som Enya sjunger i May It Be "Mornier Utulier- belive and you will find your way" Detta är din sång, vår Enya ❤
Kärlek och smärta
Kärleken till en liten hund är hur stor som helst. Man förstår nog inte själv hur mycket man påverkas förrän den dagen kommer då vi måste fatta ett smärtsamt beslut, att låta sin älskade hund somna in. Den 10 februari fick vi veta att Amy fått somna in efter operation av en elakartad juvertumör. Så fruktansvärt ledsamt och tråkigt. Det var ju alldeles för tidigt men denna hemska sjukdom tar ingen hänsyn till någon.
Amy var den förstfödda valpen och en favorit hos mig. Jag känner med hennes familj, vet vilken sorg de går igenom. Styrkekramar till er alla. <3
Vi är så glada att vi fick den dagen i somras hos er och Amy <3 Amy var lycklig hos er.
Nu är hon med mamma Tiffany i hundhimlen
Sommarträffar 2022
I somras blev det en semestervecka på Gotland och då passade vi på att träffa Lissies syster Amy. Även om det var några år sedan så verkade det som Lissie och Amy kände igen varandra. Men det var mest Jenna och Amy som sprang runt och lekte på tomten. Så roligt att få se hur fint Amy har det hos sin familj.
Amy var det förstfödda valpen och jag funderade själv på att behålla henne. Sen valde jag Lisse för hon hade en annan färg än Tiffany. Det var helt rätt beslut för Amy är en självständig dam och passar perfekt där hon är. :-)
På sommaren fyllde Tiffanys valpar 10 år. Då blev vi bjudna till Skurup för att hälsa på Enya och hennes familj. Det blev en härlig utflykt till deras favoritskog, ett jättefint ställde. Jenna som var en leksugen valp busade på så till slut var de stora damerna liiite trötta på Jenna. Men kul hade de :-)
Ett år har gått
Ett år går så fort med en liten valp. Jenna å Lissie är bästa vänner och oskiljaktiga. Lissie har fostrat Jenna så gott hon kan till den mysiga fina hund hon är. Lite busig som valpar är och hon älskar sina leksaker och springa efter bollen. Vi är så glada att Jenna kom till just vår familj ❤
Jenna älskar att vara ute i naturen
Välkommen Jenna!
Detta är Jenna, vår lilla nya cockerpootös.
Det har nu gått 6 veckor sedan Jenna flyttade hem till oss på Tiffanyasum. Beslutet att skaffa en hund till gick fort när vi väl hittade rätt. Att Lissie skulle få en kompis var helt rätt men frågan återstod om hur det skulle gå med en liten valp. Första mötet gick över förväntan. När väl dagen kom då Jenna flyttade hit, fick Lissie visa vad hon kunde. Hon tog så fint hand om Jenna och banden mellan dem stärks för varje dag. Det är så härligt att se Lissie och Jenna busa som om de alltid varit tillsammans ❤.
Vi är så glada att vi fått hem Jenna till vår familj 😍
Ut i naturen
Vi älskar att vandra i naturen och så gör även Lissie. Hon njuter av att springa brevid oss över stock och sten och ta en pause med något gott :-) Det känns verkligen så rätt och Lissie njuter av våra utflykter, ja ni ser ju själva av bilden.
Lissie
Ett helt år har gått sedan Lissie blev själv och hon har hittat sin nya plats i flocken. Visst var det konstigt i början och hon trevade sig fram hur våglig hon skulle vara. Hon fick ju all uppmärksamhet själv och med det växte även självförtroendet. Året har också inneburit hemarbete och någon i familjen har alltid varit hemma, på gott och ont. Lilla lojala Lissie följer en som en skugga och ska vara med i allt vi gör.
Ett år av smärta
2020. Detta märkliga år har vi alla blivit berörda av olika sorters smärta. För vår familj är det året då vår fina Tiffany fick somna in. Efter en tids sjukdom, som kom smygande men inte helt oväntat. Det går inte att vara förberedd, när verkligheten ser en i ögonen och beslutet är oundvikligt, brister det.
Fina lilla Tiffany hade cancer i pankreas och skulle inte lida mer. Hon somnade in den 26 mars lugnt o stilla på djursjukhuset. Vi var med henne hela tiden och pratade och krama henne.
Fotot togs bara dagen innan ❤
Vi beslutade att Tiffanys urna skulle begravas i hasseldungen i trädgården. Här brukade hon ligga å knapra på nötterna som trillat ner, fast hon inte fick äta dem. Alla i familjen var hemma och var med när hon kom i jorden. Saknaden är enorm.
Tiffany får blommor av Leon ❤
Det är enormt ledsamt att mista sin hund. Men största omställningen och saknad efter Tiffany har nog Lissie. De första dagarna förstod hon nog inte att Tiffany inte skulle komma tillbaka. Men sen började hon leta efter henne, hon satt på gräsmattan å tittade på trappan som var Tiffanys plats. Tiffany som varit hennes mor, följeslagare och lärare var borta. Nu följde en tid med förändringar för Lissie som fick börja tro på sig själv.
Tiden bara går...
Oj oj vad tiden rinner iväg. Valparna växer och ska i år fylla 6 år, lika gamla som mamma Tiffany var när hon fick sina små älsklingar. Det har hänt en hel del under 2017, många långa vandringar och semester i Karlskrona skärgård :-)
Valparna hade sin årliga träff i höstas, saknades gjorde Amy.
Enya, Lissie, mamma Tiffany, Kenta, pappa Suddas, Zelda och Kelly 5 år gamla.
Det har blivit tillökning i familjen, ingen valp utan en människovalp som heter Leon. Nu får både Tiffany och Lissie vänja sig vid att små händer kan dra i svans och öron :-) Å kanske till och med dela med sig av maten!!
Nu är det nytt år 2018 och Tiffany fyller snart 12 år, ja damen börjar bli gammal. Men det kan man inte tro, för hon är en pigg och glad liten hund säger alla som träffar henne.
Familjen samlad Lissie, Tiffany och Suddas.
Vi firar födelsedagar <3
Nu fyller alla valparna 4 år och vi passar på att gratta allihopa. Hipp hipp hurra!!
Amy och Kelly strax innan midnatt till den 22:e och Kenta, Lissie, Zelda och Enya efter midnatt.
Här kommer en grattishälsning till alla valparna från Tiffany och Lissie!
När Tiffany fyllde 10 år passade vi på att bjuda hem alla valparna på en valpträff och alla kom :-)
Det var mycket bus och valparna sprang omkring och lekte i trädgården och det var bollar av olika storlekar som var av intresse. Här ser vi Amy, Kelly och Lissie som sätter Anders i jobb :-)
Det bästa sättet att samla alla hundarna är såklart att locka med mat. Grillad korv stod som vanligt på menyn och Pia fick alla hundarna att sitta så fint :-)
Zelda, Lissie, Kenta, Kelly, Amy och mamma TiffanyM
Men Enya sitter gärna i husses knä :-)
Vårträff med valparna, äntligen!
Då var det äntligen bestämt att alla valpar skulle träffas igen :-) En vårträff innan valparna fyller 3år.
Så spännande att få se hur de små valparna har växt till sig till små unghundar. Alla hade sagt de skulle komma så detta skulle verkligen bli roligt.
Här har vi stolta mamma Tiffany som väntar på sina valpar
Den första som kom var Enya, vår fina lilla sångfågel som vi kallade henne när hon var liten. Hon sprang direkt till grinden som om hon kände igen sig och hälsade glatt på oss alla. Lissie tyckte hon var lite närgången och sa ifrån vilket Enya accepterade. Men mor Tiffany var snäll å lät henne hållas.
Sen kom Zelda från Göteborg och hoppade glatt in in gänget, så glad och sprudlande, Kelly och Kenta kom strax därefter och så var alla samlade, förutom Amy då som inte kunde komma till slut.
Alla hundarna sprang runt och busade och verkade hitta varandra direkt.
Kenta är nyfiken på pipleksaken som Tiffany å Lissie är så besatta av, men vågar inte riktigt fram.
...bolltokiga Kelly fick springa som attan vilket hon så gärna gjorde, vaddå söta jag?
Vädret var lite sådär så vi fick gå in när det blev för mycket regn. Då var huset fullt med hundar!!
Här har vi Tiffany, Zelda och Kenta
Dagen avslutades med ett härligt familjefoto från vänter: Enya, Kelly, Lissie, Tiffany, Zelda och Kenta. Saknas på bilden gör storasyster Amy och pappa Suddas.
Nu hoppas vi att alla kan komma nästa gång vi har valpträff. Då ska det inte vara så lång tid imellan som det var denna gången, det lovar "gammelmatte"
Tack alla goa valpar och valpägare för ni kom <3 Det är så underbart att få träffa alla igen.
Tiffany 9 år
Tiden går så fort när man har det bra å det har vi här på Tiffanyasum :-)
Nu har mamma Tiffany fyllt 9 år den 3 maj 2015. Grattis!! Här poserar hon fint inför sin matte på sin dag.
Valparna har nu fyllt 2 år.
Var det verkligen 2 år sedan de små valparna såg dagens ljus, ja så är det minsann!
Det var natten till den 23 juli 2012. Grattis alla valpar på 2-års dagen :-)
Här har vi Kelly som skickade en fin grattishälsning :-)
Tiffany sjöng sin allra bästa sång för Lissie på 2-års dagen, duktiga mamman. Men jag vet inte riktigt vad Lissie tycker om sången...
Enya skickade en jättefin sommarbild från sin dag:
Efter höstträffen då alla valparna träffades så har det varit sporadiska träffar med alla utom Zelda som bor en bit bort. Lissie och Kelly träffas en hel del vilket vi är väldigt glada för. Det är roligt att se hur de busar, leker och småpratar med varandra. Vi får hoppas att vi snart får möjlighet att träffa alla igen, alla våra älskade valpar <3
Här är en tidig vårbild då vi gick Linnérundan med Tiffany, Lissie och Kelly
Höstträff i Åsum
Första sommaren med en ny valp i familjen var helt underbar och semestern var slut i ett nafs. Vi hade tänkt få till en träff när valparna var runt året, men se det var minsann inte så lätt. Till slut fick vi bokat en lördag den sista i september, då var valparna 14 mån gamla.
Å vilken tur vi hade med vädret då. Solen sken och det var riktigt varmt ute.
Denna gången var vi hemma i Åsum så valparna var tillbaka till sitt "barndomshem"
Den första valpen som kom var Kenta. Han var nu större än Tiffany men å så lik sin mor i sättet och även i färgerna. Kenta gjorde vad han kunde för att ställa in sig men fick snällt backa för det var systrarna som bestämnde. Nja, överhuvudet var ju faktiskt Tiffany.
Zelda från Göteborg var lite skygg i början, det var ju ändå ett halvår sedan de sågs. Kelly var det inga problem med. Hon studsade in och kände sig som riktigt hemma för hon brukar ju komma och hälsa på. Men precis som förra gången fann Zelda och Kelly varandra igen och hade en oskiljaktig lek där de hade jättekul tillsammans.
Amy kom sist och var lite blyg i början, men hon kom snabbt in i gemenskapen. Men det verkar som de minsta valparna Amy och Lissie är de som har lite attityd när det gäller. Amy är nog den som är mest kryllig i pälsen av allihopa.
Här är Amy längst fram och pappa Suddas kommer tätt bakom följt av Kelly och Zelda.
Här är vår valp Lissie..
Här har vi alla valparna samlade förutom Enya som inte kunde komma.
Från vänster Kelly, Suddas, Kenta, Lissie, Tiffany, Zelda och Amy <3
På söndagen så var vi ute och tog en promenad innan Zelda skulle åka hem. Kelly kom också och var med på turen. Å såklart fortsatte de sin vilda lek med att springa som galningar....fast här hittade de något att jaga: fåglar!
Å som de sprang då, som helvilda hundar såröken den yrde runt dem, men kul hade de ialla fall :-)
Det var så skönt att se att alla hundarna har det bra och familjerna är så glada för sina valpar.
Tack alla för denna gången, vi ses snart igen!
Valparna fyller ett år.
Tänk att det redan gått ett helt år sedan Tiffany fick sina små valpar. Natten till den 22 juli kom de två första innan kl 24 och sedan resten därefter. Att det funkade så bra allihopa och Tiffany var så duktig.
Nu har vi fått glädjas med en hund till i familjen, Suddas lilla kopia Lissie.
Lissie har nu blivit en ung liten dam som fortfarande gillar att sova på Robbans kudde och väcka oss med många pussar. Hon är en jättemysig valp och kan ligga länge och kela med oss. Tiffany har gjort sitt bästa för att fostra henne och lite trött blir hon när Lissie bara vill leka. Så är det ju med småttingar.
På denna ettårsdagen var vi på en utfärd i Karlshamn skärgård. Vi tog båten ut till Tärnö och både Tiffany och Lissie åkte båt för första gången
Väl ute på Tärnö så badade båda hundarna och de tyckte det var jätteroligt!
Efter denna härliga dag vid havet så körde vi inom och grattade storasyster Kelly, där det bjöds på tårta med hundgodis ovanpå. Mums!
Så idag den 22 juli när Lissie fyllde ett år fick hon en leksakgris som piper lika illa som de andra pipleksakerna. Tiffen tycker inte om det ljudet men Lissie gillar det. Grattis lilla Lissie och grattis alla Tiffanys valpar: Amy, Kelly, Kenta, Zelda och Enya på er stora dag <3
Äntligen första valpträffen!
I Lördags den 6 april var vi på badplatsen i Köpinge träffades alla valparna för första gången efter att de lämnat sitt födelsehem i Åsum. Det var strålande sol vilket var precis vad vi önskade oss. Att återse alla dessa valpar igen var så fantastiskt. Men att det var så stor variation på valparna hade jag inte kunnat föreställa mig.
Amy som var den förstfödda valpen och den minsta i kullen, var en liten lockig flicka. Hon går på hunddagis och har redan blivit en kändis i sin hemstad. Lika bestämd som liten sa hon ifrån till de andra syskonen om hon inte gillade något.
Zelda är den enda valpen som är helsvart och då menar jag verkligen helsvart. Hon hade nyss kommit från frisören och var så fin i pälsen. Liknade väldigt mycket Kelly nu och de två fann varandra och lekte jättemycket.
Kelly som var störst i kullen är en av de två valparna som har ändrats allra mest. Kelly är släthårig både på nosen och benen och bara lite lockigt över ryggen o mage. Hennes husse var jätteglad att pälsen inte behövdes klippas, än så länge i alla fall…
Kenta var en busig liten pojke som var jätteglad att få träffa alla. Han såg ut som Tiffany i färgställningen och var just under ”klippbehandling”. Så vi vet inte riktigt hur han kommer att se ut. Men han har också den lockiga pälsen efter mor o far.
Enya - vår lilla sångfågel, vilken skönhet hon hade blivit då! Först när jag såg henne tänkte jag, är detta verkligen Tiffanys valp? Hon såg ut som en liten irländsk setter, mörk röd i färgen och en glänsande kort päls. Hon och Kelly är de två valpar som skiljer sig mest från sina syskon.
Lissie är vår lilla valp och fortfarande en av de minsta. Hon är väldigt lockig och är den som fått färgställningen black and tan precis som sin pappa Suddas.
Alla valparna hade sina egna drag och sätt och de är helt ljuvliga. Det var full fart och de sprang omkring och lekte med varandra och det verkade som de faktiskt kände igen sina syskon. Tiffany njöt av att vara med och även hon busade runt och luktade på alla valparna. Suddas hade fullt sjå att lukta in alla och även han hade kul. Helt fantastiskt att allt fungerade så bra utan några indicier.
Dagen avslutades hemma hos oss i Åsum och alla fick vara med att dela sina upplevelser om sina valpar. Alla familjerna var så nöjda med valparna och det kändes så bra för mig att valparna hade det bra. Det är ju ”mina små valpar” som jag önskar allt gott och jag skattar mig lycklig att jag fått de bästa familjerna till valparna. Tack allihopa!
Det var en stor saknad när alla valparna hade åkt hem. Men Tiffany och Lissie var helt slut så kul de haft. Nu ser vi fram emot nästa träff i sommar när valparna är runt 1år.
"Spökåldern"
Jaha, undrar ni frågande? Handlade inte denna blogg om hundar? Jodå, visst är det så.
Nu har "Flockinordningsfasen" varit då valpen fått stabiliserats sig både fysiskt och beteendemässigt i sin nya familj. Valpen har lärt sig massvis med nya saker och kommandon under denna period då valpen även blir mer självständig. Så "Spökåldern" är en spännande tid som valparna nu går in i vid 7 mån ålder.
Men mycket har hänt sen jag sist skrev på bloggen. Som ni vet så rullar tiden på så oerhört snabbt, man hinner helt enkelt inte med själv.
Vintern kom med snö och för den lilla valpen blev det en helt ny upplevelse. Glädjen att se de små liven skutta omkring och busa så snön yrde var helt underbart. Såklart var det inte bara hundarna som skutta omkring utan alla i familjen var likasinnade. Julen kom med stormsteg och mamma Tiffany och syster Lissie poserade fint till våra julkort:
Nyårsfirandet gick bra även om Tiffany aldrig har gillat det där med raketer, Lissie brydde sig inte alls. Vi hade glädjen att ha Fia och Anders hemma under julledigheten. Så de hjälpte oss med hundpassningen eftersom Lissie inte var inte helt rumsren ännu. Det blev en hel del promenader i den fina vintervädret då vi tränade Lissie att gå i koppel. För det har inte varit helt enkelt när Lissie hela tiden vill gå intill Tiffany och leka istället för att gå normal. Träning och åter träning och mycket leversnittar har det gått åt.
"Spökåldern" är tiden då valpen valpen blir mer självständig men är väldig försiktig och reagerar både på ljud och saker de hört/sett innan. Men rent fysiskt sker könsmognaden mellan 7-10 mån. Då kan valpen försöka klättra i rangordningen i familjen. Då är det bra att ha lite färdigheter intränade så de lyder även barnen. Det är viktigt att avbryta ev dominanshandlingar på ett lugnt sätt utan våld. Även den lugna hunden gaskar upp sig under denna period vilket kan främja självkänslan. Mer om denna ålder kan ni läsa om på nätet.
Lissie har börjat visa tendenser att hon ser/hör spöken, ja eller hur man nu ska förklara det. Hon hänger lätt med Tiffany när hon börjar morra åt ljud och skäller gärna ikapp med henne. Det är irriterande och vi gör allt för att tysta dem bägge och tränar varje dag på färdigheterna. Lissie´s päls har växt och vi har redan klippt henne två ggr, nu längtar vi till värmen så hon får bli riktigt kort.
Lissie träffar pappa Suddas ofta och även syster Kelly har varit och hälsat på senast helgen som gick. De har så kul ihop och springer allt vad de kan i trädgården och busar.
Ja, nu längtar vi alla till våren då vi kan träffa alla valparna en heldag ute i naturen, utan att frysa tårna av sig!
Kelly gästbloggar
Hej alla mina syskon, mamma Tiffany och pappa Suddas. Jag vill bara berätta hur jag har det. När jag som sista valp lämnade mamma och lillasyter Lissie så flyttade jag till Blekinge. Närmare bestämt Mörrum. I hemmet fanns redan en ”fyrfoting” katten Schollan som har blivit min bästa vän. Ja visserligen är det ju hon som bestämmer .. det fick jag lära mig ”den onda vägen”.
Jag har funnit mig väl in i min nya flock som består av husse, matte och Schollan. Jag är mattes 3:e hund och husses 4:e hund. Mattes gamla hund labradoren Laban finns hemma hos mormor och morfar och är 13 år och vi har blivit riktiga vänner. Förutom honom har jag fått en vän i form av dansksvenska gårdshunden Culan, byrackarn Tex som är en bamsehund, golden Ludde och bushunden Elvis. Jag träffar också mamma Tiffen, pappa Suddas och lillasyster Lissie emellanåt.
Matte säger att jag är en berest liten valp och det är jag för att jag får följa med husse runt i landet i ”min” lastbil. Det tycker jag om för då händer det saker. Jag träffar mycket olika folk och djur med för den delen. Ibland får jag hälsa på hästarna och det är lite läskigt. De frustar en i luggen så att lockarna raknar . Då brukar jag skälla ut dem ordentligt .. ja bara så så att de vet vem som bestämmer.
Rumsrenheten fungerar ganska bra och jag har börjat förstå att om man går bort till dörren när man behöver göra något... då förstår någon i flocken att jag behöver ut. Men ärligt ibland misslyckas det.
Jag kan sitt, ligg, vänta och varsågod. Jag kommer på inkallelse men inte alltid. Har kommet på att man kan komma så nära så husse och matte tror att de kan koppla en och oops så vänder man och sticker en liten bit bort. Oftast har jag möjlighet att få springa lös. Att gå i koppel fungerar väl si och så men nu måste även detta tränas säger matte. När matte säger sök så vet jag att jag skall leta efter något gott som finns gömt. Tror jag skall bli en kantarellhund när jag blir stor.
För övrigt växer jag så att det knakar. Precis som ni andra kan jag tänka. Detta var lite om mitt nya liv och jag hoppas att det finns möjlighet att vi får träffas. Gammelmatte säger att om inget annat så skall hon ordna en träff till vår 1 årsdag.
Skulle vara roligt om ni också berättar lite om er nya flock
Många busiga voff från syrran Kelly.
(jag och lillmatte)
